Olga Grönvall Lund: ”Det måste bli lätt att äta rätt”

Dan BaeckströmBlogginlägg

Det globala problemet – matsystemet – det stora globala matproblemet. Eller vid närmare eftertanke skulle jag nog säga den stora globala matkrisen som vi måste lösa nu. Tillsammans. Och läget är akut.

Akut är det för att varje sekund som går blir vår vilda natur mindre och mindre medan människor blir sjukare och sjukare till följd av hur vår mat produceras och konsumeras. Varje sekund som går förlorar vi. Matsystemet måste designas om så att vi alla kan bli vinnare. Vi måste arbeta med djur och natur, inte mot. Matsystemet måste göra planeten och oss människor friskare, inte sjukare. Det måste bli lätt att äta rätt.

Mitt namn är Olga Grönvall Lund och jag vet exakt vad jag vill – förändra världen genom mat.

De senaste åren har jag drivit egna bolag inom matvärlden – events, catering, produktion, föreläsningar – i Sverige och utomlands. Jag har sett problemen med matsystemet ur en företagares ögon. Förra året tillbringade jag en månad på sjukhuset vid sidan av min cancersjuka pappa och fick se problemen ur en anhörigs ögon. Det svider när man öppnar sina ögon och inser hur vår verklighet ser ut.

Där och då drog jag igång Reformaten. Vi beskriver oss som “En förbannat organiserad folkrörelse med mål att akut förändra matsystemet”. Reformaten vill lyfta matfrågan i debatten och gör det genom påverkansarbete, konferenser och utbildningsverksamhet för både makthavare och vanligt folk.

Jag är en privilegierad världsmedborgare, bosatt i Sverige. Ett litet land på vår stora jord som lever på bekostnad av andra. I Sverige lever vi nämligen som om vi hade över fyra jordglober per person och år. Vi importerar cirka 50 procent av vår mat. I takt med globaliseringen har gränserna suddats ut, vi har knutits samman och blivit beroende av varandra. Utan ett tillräckligt starkt lagverk som skyddar små producenter, mänskliga rättigheter, den biologiska mångfalden, planetens hälsa och våra ekosystem har vi globaliserat matsystemet och därmed delar vi nu problemen med resten av världens befolkning.

Alla pratar om hållbarhet, för planeten, naturen, netto-noll utsläpp och klimatmål som ligger tio år in i framtiden. Är inte det en ganska lat och passiv inställning i en kris? En klimatkris där matproduktionen är en av de mest bidragande orsakerna? Tittar man på världens globala utsläpp står maten för cirka 25 procent medan flygen står för två procent. Ändå har flygandet som bekant debatterats mycket mycket mer flitigt i både media och bland politiker.

Många personer har dött av Covid-19 i Sverige. Pandemin har haft en enorm påverkan på våra liv. Vi har dragit i nödbromsen på många olika sätt, vi har gjort ALLT för att stoppa detta okontrollerbara virus, denna kris. Stora beslut som påverkar alla har fattats – stora samhällsförändringar, lagar och regler, snabba åtgärder som ingen trodde var möjliga, har visat sig varit möjliga – för att det är en kris. Jag försöker inte förminska Coronan, utan vill påpeka att vi har en parallell kris, som till skillnad från Coronan borde vara betydligt enklare att kontrollera och förändra.

Idag har Sverige tre stora livsmedelskedjor som i princip står för hela landets matbehov, de har mycket makt och tjänar gott om pengar på att vara mellanhänder. I dessa mataffärer är grovt räknat 75 procent “DOOF”. DOOF – FOOD bak och fram – är något jag lärde mig nyligen. Joshua Spodek, mannen bakom ordet, bor i New York och uppfann termen när han analyserade den så kallade “maten” vi dagligen handlar. Hur mycket av den maten är ren, näringsfylld, oprocessad och positiv – direkt från naturen till vår tallrik, det vill säga FOOD? Och hur mycket av det vi äter, har tagit omvägen förbi stora producenter, blivit processade, paketerade och vidareskickade, med andra ord DOOF?

Det kan inte vara individens ansvar att se till att bra mat står på hyllplanen hos våra livsmedelskedjor. Det kan heller inte ligga på individens ansvar att alla ställen som serverar mat ska servera bra mat. För att välja rätt mat – positiv och naturlig mat – krävs både intresse och kunskap och det är oftast också en ekonomisk fråga. Systemet måste därför förändras. Vi ska inte behöva vara rädda för att välja fel mat i butiken, all mat som finns där ska vara rätt från början!

Bra mat ska inte vara en klass- eller utbildningsfråga, bra mat bör vara en rättighet.

1937 var vi 2,3 miljarder människor på jorden och 66 procent av vår natur var vild.
2020 är vi 7,8 miljarder människor på vår jord och 35 procent av vår natur är vild.
Vi har omvandlat hälften av planetens markyta till olika former av lantbruk.
Matproduktionen står för 70 procent av vår vattenförbrukning.
Idag går 690 miljoner människor och lägger sig hungriga, samtidigt som 11 miljoner människor beräknas dö i förtid i år på grund av kostrelaterade sjukdomar.

Som ni ser finns det stora problem att lösa. Matsystemet är en komplex fråga. Men mitt i detta stora, komplexa finns samtidigt enorm potential i att kunna skapa gemensamma, goda, roliga och inkluderande lösningar. Att odla och få kontakt med bönderna som odlar vår mat för oss närmare naturen. Att laga mat från grunden på schyssta råvaror för oss närmare varandra. Att använda maten som ett kommunikationsverktyg kan avväpna och integrera. Maten kan vara nyckeln till positiva lösningar.

Reformatens funktion ska vara att reformera matsystemet – så att det gynnar planeten och människans hälsa. Vi ska samla folkets röster, utbilda, förena och möjliggöra denna nödvändiga omställning, genom konferenser, digitala samtal och kampanjer. Första steget är att få igång diskussionen och låta den vara högljudd, positiv och inkluderande.

Vill du vara en del av detta arbete är det bara att höra av sig till info@reformaten.com

Olga Grönvall Lund
Företagare i matbranschen och initiativtagare till Reformaten
Redaktör: Rebecca Öhnfeldt